28 november, 2025
Öppet brev avseende EU-kommissionens förslag till nytt Erasmus + program
Vi välkomnar Europaparlamentets och Rådets förordning om inrättandet av Erasmus+-programmet för perioden 2028–2034 och vill bidra i processen genom att ge feedback och på så sätt bidra till att forma den slutliga utformningen av programmet.
Detta känns extra viktigt då förslaget, hur goda intentionerna än må vara, saknar tydliga, sektorsspecifika åtgärder, mål och därtill kopplade resurser, vilket i praktiken riskerar att slå ut en stor del av det europeiska samarbete på ungdomsområdet som pågår i dag och som tvärtom behöver utvidgas.
Erasmus+ utgör en av EU:s mest framgångsrika investeringar i europeisk integration, demokrati, delaktighet och ungas personliga utveckling. Värdet och effekterna av Erasmus+/Ungdom och solidaritetskåren är välkända. I utvärderingar av Erasmus+ ungdomsprogram1 är det tydligt att ungas personliga utveckling och inkludering påverkas positivt och leder till ett antal effekter som:
- bättre självförtroende, ökad samarbetsförmåga samt förbättrad reflektion och kritiskt tänkande;
- ett större samhällsengagemang och deltagande;
- en tydligare känsla av tillhörighet till den europeiska dimensionen, samt;
- en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka det lokala samhället och sina egna karriärvägar.
EU-kommissionens förslag riskerar att underminera såväl det europeiska som det nationella ungdomsarbetet och utgör därigenom ett hårt slag inte bara mot ungdomsarbetet utan framför allt mot ungdomar och deras möjligheter att växa och bidra till samhället nu och i framtiden.
Vi vill därför lämna följande kommentarer till det aktuella programförslaget:
Ökad budget, men inget ungdomskapitel
Vi välkomnar ökningen av den totala budgeten som planeras för Erasmus+. Samtidigt känner vi en stor oro över att det nuvarande förslaget inte innehåller ett garanterat ungdomskapitel. Att bibehålla en procentsats dedikerad för ungdomar är inte bara en ekonomisk garanti, utan även ett symboliskt erkännande av ungdomssektorns självständighet och identitet inom Erasmus+. Utan denna tydlighet finns det en betydande risk för att ungdomssektorn kommer att bli utkonkurrerad av formell utbildning och andra sektorer som har större resurser och mer formellt erkännande.
De nationella programkontorens roll är mycket viktig, särskilt när det gäller att ge stöd och nå ut till aktörer inom öppen ungdomsverksamhet och olika ungdomsgrupper. De nationella programkontoren spelar en avgörande roll när det gäller att bygga upp kapaciteten, särskilt på decentraliserade områden som ungdom och idrott. Deras förmåga att stödja utveckling som påskyndar genomförandet av programmet är av avgörande betydelse. TCA-budgeten är ett av verktygen för att säkerställa detta.
Vi uppmanar EU-kommissionen att säkerställa att ungdomskapitlet, eller motsvarande tydligt utformade strukturer, för den nya programperioden utgör minst 15 procent av den totala budgeten. Dessutom uppmanar vi kommissionen att vara särskilt försiktig när den integrerar den europeiska solidaritetskåren i det nya programmet, så att kårens varumärke bevaras och de lokala solidaritetsprojekten upprätthålls.
Stort fokus på utbildning, mindre fokus på ungdomsarbete
I förordningen ägnas mycket mer uppmärksamhet åt utbildning jämfört med andra områden. Avsaknaden av uttryckliga hänvisningar till ”ungdomsarbete” och ”ungdomsarbetare” och att man i stället hänvisar till generiska grupper som ”deltagare” och ”personal” riskerar att leda till att ungdomsarbete förlorar synlighet och resurser. Det strider också mot prioriteringarna i EU resolutionen (2020) om en European Youth Work Agenda. Ungdomsarbete är, och bör erkännas som, en specifik verksamhet i sin egen rätt.
Vi uppmanar EU-kommissionen att se över förslaget och säkerställa balansen mellan ungdom och andra programområden. Utveckling av ungdomsarbete bör vara ett fristående strategiskt mål, och ungdomsdelen av programmet bör ha sina egna särskilda mål, i linje med EU:s ungdomsstrategi och a European Youth Work Agenda.
Skifte från personlig utveckling och samhällsengagemang till kompetens och arbetsmarknad
Jämfört med det tidigare Erasmus+-programmet nämns samhällsengagemang och personlig utveckling betydligt mer sällan. Det nya programmet förskjuter balansen mot kompetensutveckling, integration på arbetsmarknaden och innovation. Dessa aspekter är viktiga, men det minskade fokuset på aktivt medborgarskap undergräver ungdomsarbetets ovärderliga insatser för att stärka demokratin och ett aktivt medborgarskap i en tid av växande utmaningar.
Vi uppmanar EU-kommissionen att stärka inriktningen på demokrati och aktivt medborgarskap och stå fast vid sitt engagemang för en holistisk tillväxt och utveckling av individen, inklusive personliga, professionella, sociala, politiska och andra dimensioner.
Brist på erkännande av ungdomsarbetarnas roll
I programmet understryks att projekt bör stödja ungdomars och ungdomsorganisationers deltagande i beslutsfattande. Detta är en viktig aspekt som måste skyddas. Det är dock lika viktigt att erkänna ungdomsarbetets roll i dessa processer då denna är central för att stödja unga människor att navigera i samhället och hitta sätt att uttrycka sina behov och idéer både på politisk nivå och för andra intressenter. Därför är det viktigt att ungdomsarbetare erkänns som professionella med ett tydligt uppdrag.
Vi uppmanar EU-kommissionen att se till att ungdomsarbetare inte bara nämns i programmet, utan också tydligt erkänns som nyckelaktörer inom ungdomssektorn. Ungdomsarbetare och nationella sammanslutningar för ungdomsarbete bör också lyftas som ”kontaktpunkter” på både nationell och europeisk nivå, som möjliggör utbyte över hela Europa och fungerar som bärare av europeiska värderingar och kunskapsöverföring inom och utanför Europa. Erkännandet av ungdomsarbetets nyckelroll bör också bli synlig genom att man skapar systematiska och formaliserade möjligheter för ungdomsarbetare till gränsöverskridande utbyte, motsvarande dem som finns för lärare och skolpersonal, vilket ytterligare kommer att stärka kvaliteten och professionaliseringen av ungdomsarbetet.
Minskad betydelse av icke-formell utbildning och interkulturellt lärande
Icke-formell utbildning, som traditionellt sett är en central metod inom sektorn, är svagt representerad i det föreslagna programmet. Betydelsen av icke-formell utbildning blir, på grund av dess förmåga att kontinuerligt anpassas till föränderliga utbildningsbehov i en snabbt föränderlig värld, allt större. På samma sätt är det viktigt med informella lärandemiljöer för att främja deltagande, motståndskraft och inkludering. Bristen på betoning av dessa aspekter i programmet ger upphov till farhågor kring att icke-formell utbildning inte kommer att få tillräcklig finansiering i framtiden. Eftersom detta är en av de viktigaste metoderna för ungdomsorganisationer och ungdomsarbetare att främja deltagande, personlig utveckling, egenmakt och inkludering, hotar dess minskade närvaro framtiden för dessa metoder. Att dessutom en betydande del av programmets deltagare består av unga med begränsade möjligheter (28% år 2023 EUR-Lex), dvs en grupp som står längre från deltagande, studier och arbete, är en styrka i programmet som behöver värnas.
Lika oroande är det att interkulturellt lärande inte alls nämns i förslaget. Eftersom detta alltid har varit ett centralt inslag i internationell mobilitet är det oklart om syftet med internationellt ungdomsarbete framgent endast kommer att vara att stödja utvecklingen av yrkeskompetens, utan någon interkulturell dimension.
Interkulturellt lärande har alltid spelat en avgörande roll för att stärka den europeiska identiteten, hjälpa ungdomar att förstå och uppskatta mångfald och bidra till att förebygga rasism och diskriminering. Det har även bidragit till att stärka interkulturella kompetenser, vilket i sig är en viktig arbetsmarknadskompetens.
Vi uppmanar EU-kommissionen att återinföra icke-formell utbildning och interkulturellt lärande som centrala inslag i programmet och att tydligt erkänna deras betydelse för den unga människans personliga utveckling, för att bygga upp social sammanhållning och för att främja global fred och interkulturell förståelse.
I EU:s resolution från 2024 om ”politiken för ungdomsarbete i ett Europa som ger egenmakt” uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att ”Utveckla eller ytterligare stödja en övergripande politik för ungdomsarbete, beroende på vad som är lämpligt, utöver en bredare ungdomspolitik genom omfattande ramar och hållbara stöd- och finansieringsmekanismer för att utveckla högkvalitativt ungdomsarbete”. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att ”om så är lämpligt, uttryckligen inbegripa ungdomsarbetsdimensionen i sin nationella ungdomspolitik och sina nationella ungdomsprogram”.
För att detta ska kunna ske måste ungdomsarbetet vara en väl synlig och avgränsad enhet även inom programmet, tydligt kopplad till specifika åtgärder, mål och dedikerade resurser.
Samtidigt behöver ungdomsarbetet erkännas som ett verktyg för ungdomar att, med stöd av ungdomsarbetare, utveckla värderingar, attityder, färdigheter och kunskaper som inte bara leder till deras personliga utveckling utan till utvecklingen av ett mer demokratiskt och inkluderande Europa. Inte som ett mål, utan som en välkänd effekt, kommer detta också att underlätta deras tillgång till studier och arbetsmarknad.
Vi hoppas att den svenska regeringen såväl som våra svenska representanter i EU parlamentet väljer att ta hänsyn till vår oro och ställer sig bakom våra förslag till förtydliganden av liggande förslag och vi är naturligtvis öppna för alla former av ytterligare dialog.
Med vänliga hälsningar,
Nationella aktörer inom öppen ungdomsverksamhet, verksamma inom EGL Sverige – en plattform där ledande nationella aktörer samverkar för att utveckla den öppna ungdomsverksamheten.
Mia Wallengren Ordförande, SFK – Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening
Jenny Haglund Generalsekreterare, KEKS
Organiserar 70 kommunala förvaltningar
Jonas Jonsson Ordförande, KC – Kunskapscentrum för ungdomsverksamhet
Organiserar 14 kommunala förvaltningar och 2 fritidsledarutbildningar
Viktoria Smedberg Styrelseledamot, Fritidsforum – Riksförbundet Sveriges fritidsgårdar och mötesplatser
Organiserar 38 kommuner (28 associerade och 10 ordinarie medlemmar) och 35 ungdomsorganisationer
Ellen Åberg Ordförande, Sveriges Ungdomsråd
Organiserar Ungdomsråd över hela Sverige
Nina Forslund Styrelseordförande, Fritidsledarskolorna – Folkhögskolor i samverkan
Organiserar 15 folkhögskolor i Sverige som bedriver fritidsledarutbildning
Lars Norqvist Universitetslektor, Umeå Universitet